Den gråa vågen är här!

– Artikel publicerad i Family Living nummer 3/2006

Gröna vågen är redan över. Nu vänder flyttlassen in mot stan i stället. Trädgård med tillhörande puttinutthus tog knäcken på redan överbelastade småbarnsföräldrar. Nu är det seven eleven-kaffe i lekparken som gäller.

av Ana Udovic

Knappt har färgen till altanen torkat, så ger barnfamiljerna upp och flyttar tillbaka in till stan igen. Gröna trädgårdar, nej tack. Den grå vågen är här! Vi vill ha effektivitet, spara tid, kunna handla vad som helst när som helst, säga hej till grannen och gå vidare på nästa äventyr, utan att tvångssmaka hembakade muffins på deras perfekt klippta gräsmatta (smärtsamt medvetna om hur sunkig vår egen kirskålsfyllda trädgård är).

Vad hände då med den där drömmen om fina trähuset och sköna trädgården, ungar som springer fritt omkring, dofterna kring grillen och timmarna med frön och spade i den prunkande rabatten?

Tja, visst är det en härlig dröm. Men också krävande.
Det sägs att dagens familjebildare har alldeles för hårt ställda krav på sig själva. Ingenting kan göras till hälften, vi måste ha allt perfekt. Och, helt ärligt, vem orkar ha en fin trädgård, ett lyckat äktenskap, småbarn, framgång på jobbet, en vältränad kropp, spännande fritid med massor av intressanta vänner på en och samma gång? Lägg en trasig oljepanna och några gnälliga grannar på bördan och villadrömmen har blivit en klaustrofobisk mardröm.
Ann Söderlund och sambo Nanok Bie med barnen Ossian, 4, Ilon, 2, och Dante, 1 månad, klarade bara åtta månader i det gula drömhuset i trä med punchveranda i en söderförort till Stockholm.
– Vi hade ju gått på det där som alla säger, att allt skulle bli enklare, friare och vi lyckligare om vi bara flyttade till ett hus i förorten. Och visst, så länge det var sommar kunde vi hålla lådvinsdrömmen vid liv, folk kom och satt i trädgården, barnen sprang omkring och lekte… men så kom hösten, färgen på punchverandan sprack, grannen sparkade in brevlådan på fyllan och jag var jätterädd så fort Nanok var borta, fick ta med kniv när jag skulle ner i källaren, säger Ann.
I takt med att löven föll, föll också det sociala livet. Att skaffa ny bekantskapskrets är ju också en ganska tidskrävande process. I stället blev det bilturer in till stan.
– Det blev så ensamt. Klockan fyra hämtade jag på dagis, så gick vi hem till vår trädgård. Men hur jävla roligt är det i en trädgård egentligen, när det bara bor pensionärer bredvid? Jag åkte till lekparkerna i stan i stället, det är ju mycket mer spontant och kul.
Helt tvärtom vad de hade tänkt sig, slukade livet i villaförorten Ann och Nanoks tid.
– Vi spenderade 20–25 timmar i veckan sammanlagt i bilen (var sin). Den tiden ville jag hellre lägga på att umgås med barnen eller göra någonting kreativt, eller komma ifatt på jobbet. Sedan gillade jag inte heller året-runt-arbetet med att ta hand om trädgård, säger Nanok.
– Ja, allting måste fixas eller går sönder hela tiden. Helt plötsligt börjar det växa rötter i vattenrören. Samtidigt täcks hela trädgården av löv. Jag säger till Nanok att vi måste kratta. ”Det är lugnt, snart kommer snön och skymmer alla löv”, svarar han. Men när snön kommer, är det ju läge att ploga, men vi orkade inte och stod och slirade med bilen för att komma därifrån, säger Ann.
När de hade bestämt sig för att bo i en rymlig lägenhet i stan i stället, var det en bekant som sa: ”Jaså, barnen ska bli rännstensungar – ja, men det kan väl bli folk av dem också”.
– Folk har en  konstig bild av hur det är att växa upp i stan, man känner ju sig som en dålig förälder för att man inte låter barn bo i hus, säger Ann och Nanok fyller i:
– Jag personligen tror faktiskt att barnen mår bra av stimulansen i stan, och det sociala livet.
Det är sexigare att bo i stan, menar Ann. Det går inte att sunka ur i mysbrallor hur mycket som helst. Man syns som individ, och får skärpa till sig lite. I det vackra huset mittemot deras kan hon se hur folk tänder och släcker, det blir en romantisk atmosfär, folk lever och verkar överallt.
– I stan blir ens kille sexigare, omgivningen är sexigare, till och med hemmet känns sexigare, en lägenhet är liksom stiligare. I villor blir det aldrig rent, löv kommer in och små djur kryper runt, hur mycket du än städar, säger hon.
Kommer ni aldrig bo i hus i förorten igen?
– Jag vill absolut skaffa ett lanthus, men då mer lantligt i naturskönt läge, utan en massa biltrafik i närheten. På det sättet kan alla komma ut i naturen mer. Just idag har jag lite svårt att se fördelen med att bo i förorten, säger Nanok.
– Jo, det är helt klart drömalternativet, att ha lägenhet i stan och hus på landet. Man sticker iväg på fredag, släpper allt och bara tar det lugnt, och så kommer man hem igen måndag morgon, säger Ann.
/Faktaruta: Familjen Söderlund-Bie/
Ann Söderlund, 34, Nanok Bie, 34, sönerna Ossian, 4, Ilon, 2, Dante, 1 månad. Bor: I femma i Vasastan. Gör: Ann är programledare (för Söderlund&Bie, SVT hösten 2006), författare och journalist. Nanok är journalist och entreprenör. Familjemotto: Det blir bättre och bättre dag för dag.

/Faktaruta 2/
Gröna eller gråa vågen? Ann och Nanoks för och emot
Fördel grönt (villaförort)
– Skönt med egen trädgård, bara att öppna dörren.
– Gott om plats för grejer i förråd, källare och andra utrymmen.
– Det luktar gott med alla blommor.

Nackdel grönt (villaförort)
– Mörkt, kallt och grått i november-oktober.
– Ofritt att alltid behöva köra bil.
– Om föräldrarna jobbar i stan, blir det krångligt att hålla tider med dagislämningar och hämtningar osv.
– Det blir dyrt att laga allt som går sönder, och tar tid.
– Grannsämjan måste hållas till nästan vilket pris som helst.

Fördel grått (stan)
– Lättare och billigare att fixa saker som går sönder.
– Man behöver inte vara lika rädd för inbrottstjuvar.
– Mer socialt, även barnen får mer social stimulans.
– Närmare till kultur, känns enklare att komma iväg.
– Slipper betala 450 kr för taxi när barnvakten ska åka hem.
– Tidseffektivt när det är nära till dagis, lekparken och jobbet.
– Du kan handla blöjor fast klockan passerat 18.

Nackdel grått (stan)
– Lätt att shoppa för mycket onödiga saker.
– Ljuden, allt låter mycket mer i lägenheten.
– Måste hålla på och leta parkeringsplats hela tiden.

Kommentera