Feministiska cheerleaders regerar

– publicerad i tidningen Lava, nummer 6 2004

“We’re sexy, we’re hot, we’re everything yr not. You hate us ‘cause we’re feminists. But we don’t like you either. We’re cheerleaders. Radical cheerleaders!”
Så kan det låta när den feministiska hejaklacken Radical Cheerleaders Linköping är ute på gatorna och kör sina hejaramsor.

Hur kom det sig att ni började med det här?
– Vi hade läst i en feministisk tidning om radical cheerleaders i USA* och blev inspirerade att starta en egen grupp, säger Lisa Nissen, och en av grundarna.
– Vi satte oss ner och tänkte: Vad är vårt budskap? Sedan skrev vi texter och snodde texter. Rörelserna snodde vi från high school-filmer, säger Filippa Zandén.

Har ni sett några vanliga cheerleaders någon gång?
– Vi har sett Lightnings – Linköpings hockeylags cheerleaders, säger Sanna Berg.
– De är skitduktiga, säger Lisa Nissen.
– En gång uppträdde vi med dem. Men vi pratade aldrig med varandra, säger Filippa Zandén.
– Vi har inte direkt blivit inspirerade av dem om man säger så, säger Sanna Berg.

Hur ser ni ut?
– Vi ville inte att alla skulle ha likadana kläder, men vi har gemensamma färger; lila, rosa och svart. Pompom-sen ska vara svarta. Vi använder utdragna kassettband och sopsäckar som vi klippt sönder. Det ska inte kosta några pengar att vara radical cheerleader, säger Filippa Zandén.

Har ni lyckats med att inspirera andra tjejer?
– Vi var fem från början och nu är vi femton, så ja, vi inspirerar. Nu har några tjejer i andra städer också startat radical cheerleaders, säger Filippa Zandén.

Vad säger killar när de hör era cheers?
– De blir provocerade, säger Filippa Zandén.
– De ska ju bli det också, säger Malin Sundberg.
– Ska det va så ska det va, säger Lisa Nissen.
– När vi cheerade sist, i Motala (på festivalen Regnrock), var det några killar som först stod i vägen när vi skulle cheera. Sedan störde de medan vi uppträdde. De sa: ”Nu får det vara nog, nu drar vi”. ”Fuck you very much”, cheerade vi då, berättar Filippa.
– Sedan hade vi ju en situation på en buss nyligen, säger Sanna.
– Vi satt där och körde våra ramsor, säger Anna Hultkvist.
– En kille ställde sig och skrek: ”Era fula jävla feminister ni har säkert hårt på fittan, det är därför ingen vill knulla med er”, säger Filippa.
– Vi svarade med: ”Hår under armarna. Hår på benen. Hår på muttan. På muttan har jag hår, mycket, mycket hår!” Det var så kul för allt han sa passade in på våra ramsor, säger Sanna.
– En kille sa: ”De ser ju helt okej ut, men de förstör ju för sig själva”, säger Anna.

Kan man förlora på att provocera?
– Kanske. Men vi gör det här för vår egen skull, säger Lisa. – Vi vill peppa oss själva och andra tjejer att våga gå upp och skrika, säger Filippa.
– Många killar tycker att det vi gör är kul, säger Malin.
– Vi känner inte så många killar som har problem med det vi gör, säger Sanna.
– Vi vill inte känna sådana, säger Filippa.
– Vi cheerar ju mest på arrangemang med människor i vår ålder, som har samma åsikter som vi. Det blir för de redan invigda, säger Sanna.
– Min mamma tycker att det är skitkul, protesterar Filippa.
– Man kan inte ta det bokstavligt, säger Malin.
– Vi vill inte skära kuken av killar, som vi säger. Man får ta det med lite ironi, instämmer Filippa.

Måste man vara exhibitionist för att våga cheera?
– Nej, det behövs inte, säger Malin.
– Man kanske inte är en sådan som gillar att synas men man kan bli det. Sedan blir det en annan grej när man är en stor grupp, säger Sanna.
– Jag upplever det som tryggt att vi är en stark grupp, säger Anna.
– Gör man fel, gör det inget, säger Malin.
– På träningen är det noga att göra rätt men när vi uppträder så är det skit samma, säger Lisa.
– Det är jävligt kul, säger Anna.
– Det är viktigt att inte vara perfekt. Vi ska ju inspirera andra att starta cheerleadergrupp, säger Sanna.
– Vi ska inte se snygga ut och ha perfekt koordination, säger Anna.

Jobbar ni politiskt på något annat sätt?
– Ingen av oss arbetar med partipolitik. Vi vill slippa pappersarbete och vi behöver direktpeppning – att budskapet går rakt fram, säger Filippa.
– Ofta är allting med feminism så tråkigt, kvinnor är offer. Vi vill göra något konkret, säger Sanna.
– Att synas är också viktigt. Att vi som grupp syns: ”här är vi och det här tycker vi”, säger Anna.
– Många får en chock, säger Karin Berg.
– Folk ser ”små söta tjejer i rosa kläder”, men så börjar vi sjunga om att hugga av kukar… säger Sanna.

Är ni ytliga som bara vill ha kul?
– Om vi inte skulle vara roliga eller ha roligt så skulle ingen lyssna på oss, och då skulle inte budskapet gå fram, säger Anna.

Har ni några feministiska idoler?
– Sandra Dahlén, hon som skrivit en sexbok för unga tjejer. Och alla som gör feministiska fanzines, säger Sanna.
– Jag tycker om Linna Johansson, säger Lisa.
– Alla tjejer som vågar stå upp och säga ifrån. Fembarnsmamman som är ensamstående och klarar av det, säger Karin.
– Alla som gör något bra och kul och vågar, säger Filippa.

Har ni några cheerleaders-idoler (förutom andra radical cheerleaders)?
– Tjejerna i filmen ”Bring it on” – de är hur fjantiga som helst, säger Filippa.
– Men hur duktiga som helst, tillägger Lisa.

Vilken är den viktigaste feministiska frågan?
– Att ta plats, säger Filippa.
– Att kvinnoidealet inte ska sättas av snuskiga män, säger Anna.

*Första Radical Cheerleaders startades av två systrar i Florida som tyckte att feministiska protester var för tråkiga. Rörelsen har vuxit och finns nu i flera länder.

Radical Cheerleaders Linköping består av 15 tjejer i åldrarna 16-19 år. De har funnits sedan april 2003 och fått uppträda på många ställen sedan dess. Andra Radical Cheerleaders finns i Göteborg, Helsingborg, Uppsala, Stockholm och Umeå (den sistnämna är mixad med killar och tjejer). Snart ska det finnas en nationell hemsida.

Radical Cheerleaders tips
Så raggar du fler cheerleaders
– Dra ihop några personer som tycker som du – sätt upp lappar och ragga bland kompisar

Så gör ni cheerleaders-ramsor:
1. Var arg
2. Stå i en cirkel och välj ett ord, tex ordet ”jippie”
3. Låt ordet gå runt så alla kan testa det i en ramsa de hittar på. Ramsorna behöver inte vara perfekta.
4. Välj sedan en av ramsorna.

Så gör ni rörelser:
1. Hyr videofilmer med cheerleaders i, de syns mest i high schoolfilmer. Iaktta rörelserna. Härma.
2. Försök se några Radical Cheerleaders uppträda. RC Linköping finns i Hultsfred 2004, men vissa hemsidor har filmer också.
3. Träna en gång i veckan – för disciplinens skull. Annars är risken att det rinner ut i sanden.
4. Tänk på att det inte är viktigt att vara perfekt. Det viktigaste för en radical cheerleader är att synas och höras och ha jävligt kul.

Några av Radical Cheerleaders Linköpings egna cheers:
1. Göran Persson
En ny generation feminister
dissar Sveriges statsminister
Han säger att han bryr sig, att han vill
Men ingenting händer, allt står still.
Hejdå Göran Persson, lycka till
Äntligen får vi som vi vill
Vänta bara tills vi tar över
För vi vet vad vi behöver
Systerskap Styrka revolution
Fett med feministisk direktaktion

2. Onani
O-n-a-n-i
Vi kan inte låta bli
F-i-t-t-a
detta gör vi varje da
Vi njuter utan kukar, utan män
själva kommer vi igen och igen
O-n-a-n-i
Vi kan inte låta bli
F-i-t-t-a
detta gör vi varje da

Text: Ana Udovic

Kommentera